Q En del medlemmar lider av muntorrhet. Vad kan det bero på och vad ka man göra åt det?

A Muntorrhet hos den som inte är behandlad för sin sömnapné är en typisk del av symptombilden. Det beror så gott som alltid på att personen i fråga är munandare i sömnen. De flesta av mina patienter berättar om "vattenglaset på sängbordet" och att "munnen är som ökensand på morgonen". Med en fungerande behandling ska detta problem försvinna. Muntorrhet under CPAP-behandling kan bero på att man har näsmask men att munnen öppnas i sömnen så att det blir "tvärdrag". Byt till helmask är mitt råd. Det kan också bero på att man helt enkelt inte klarar den torra förvärmda luften från CPAP-fläkten utan att använda befuktare till CPAP-en. Det finns ett visst forskningsstöd för att behandlingen går bättre om man är frikostig med att använda befuktare redan från början.

Q Påverkar sömntabletter eller insomningstabletter resultatet av behandling av sömnapné?

A Sömntabletter och insomningstabletter är i regel direkt olämpliga för den som har obehandlad eller dåligt behandlad sömnapné, eftersom svalgmusklerna slappas av. Den som har fungerande CPAP och som verkligen använder maskinen behöver inte vara lika bekymrad. Vi "andningsläkare" är allmänt sett motståndare till sömnmedel, men i vissa fall kan vi skriva ut det under en inledningsfas som en hjälp att komma igång med CPAP. Den goda effekten av sömnmedel klingar dock snabbt av och övergår i ett beroende om man fortsätter vecka efter vecka.

Fråga 1

En ”äkta hälft” i ett äktenskap lider av att den andra äkta hälften snarkar – lugnt och utan några andningsuppehåll, dock störande högt. Sängkamraten lider av att få sin sömn förstörd och tvingas allt som oftast att lämna sovrummet och försöka sova någon annanstans, ”sova på soffan”.  Den snarkande lider emellertid inte lider av några farliga andningsuppehåll (kontrollerat på sömnklinik). Näsplåster, sprayer, insydda tennisbollar och liknande påhitt har inte hjälpt mot snarkningarna.  Anser Du att det tillrådligt att paret införskaffar en CPAP enkom för att få tyst i sovrummet (pumpen i en modern CPAP hörs ju inte)? Och hur skulle i så fall utprovningen av CPAP ske? Vem ställer in trycket? Vem betalar och skall man även här göra någon form av uppföljningar och kontroller? 

Svar 1

Jag ser inga risker med att göra så, varken att man missar något annat medicinskt problem eller att man skulle få skadliga bieffekter av behandlingen. Det finns inga regelverk i Sverige som förbjuder försäljning av CPAP till slutanvändare, men det är inte alla tillverkare som vill sälja till privatpersoner. Orsaken är att man är rädd om sitt rykte som seriös aktör.

Det är förstås köparens problem att hitta någon som vill hjälpa till med maskvalet. Tryckinställning sker ju automatiskt i de flesta moderna CPAP-maskiner. Moderna CPAP-maskiner anses underhållsfria, så det är bara filterbyten eller -rengöring som blir aktuell.

Fråga 2

Är det farligt för en apnoiker att ta sömnmedel? Bör man då undvika att använda sin CPAP eller spelar det ingen roll?

En obehandlad sömnapnoiker ska INTE använda sömnmedel av bensodiazepintyp eller moderna insomningsmedel såsom Zopiklon, Stilnoct etc. Orsaken är att de dels slappar av svalgmusklerna, dels nedsätter andningsreflexerna. Ångestdämpande medel, såsom Sobril, Oxascand och Xanor, är ännu värre. Värst av allt är morfinliknande smärtstillande medel.

Om man har CPAP spelar det mindre roll om man tar sådana läkemedel eftersom luftvägen då hålls öppen av lufttrycket. En liten andel av alla med sömnapné och grav fetma utvecklar dock med åren en underventilering så att de behöver respirator istället för CPAP. Risken för det kan öka om man tar sömnmedel eller ångestdämpande medel eller morfinliknande smärtstillande.

FRÅGA  DOKTORN

Jag har behandlats med CPAP sedan 2011. Vid återbesök på kliniken visades det att jag hade fyra uppehåll/timme under behandling. Våren 2016 hade detta ökat till åtta uppehåll varje timme. Jag köpte då en ny mask - även fastän den gamla ej var defekt eller läckte - och vid senaste återbesöket hade andningsuppehållen ökat till 17/timme. Vad kan detta bero på? Är felet maskinens, masken eller kan det vara så att mina generella andningsuppehåll har ökat drastiskt?

Svar: Man ska ta dessa sifferuppgifter med en stor nypa salt. Vi har ibland dubbelkontrollerat mot en parallell registreringsutrustning och finner då nästan alltid att apparatens egna sifferuppgifter överdriver. Fabrikanten har valt att hellre ange ett för högt värde än att missa något. I ditt fall vill man dock veta mer om dig för att kunna svara. Har du hjärtsjukdom eller tar du starka smärtstillande läkemedel? Det kan ge upphov till andningsuppehåll som maskinen inte kan ta bort helt.

Har läst en artikel om att patienter med sömnapné löper stor risk att sövas i samband med t ex operationer. Stämmer detta och vad beror då det på? Om svaret är ja borde ju alla patienter i förväg frågas om de är apnoiker.

Svar: Ja, det stämmer och jag håller med om att de som söver, eller framför allt de som tar hand om dig efter sövningen, borde vara mer uppmärksamma på sömnapnéer. Det är ju trånghet och slapphet i svalget som orsakar apnéerna, och narkosmedel och smärtlindrande sprutor slappar av musklerna i svalget.

Jag har varit yrkeschaufför i många år. Var oftast trött och sömnig- I samband med att jag bytte yrke diagnostiserades jag för sömnapné. Utredningen visade 18 andningsuppehåll i genomsnitt per timme. Jag har nu apnéskena. Borde jag inte behandlas med CPAP då det i nuläget inte finns något som hindrar att jag åter kör yrkestrafik.

Svar: Valet mellan apnéskena och CPAP påverkas egentligen inte av yrket, det är andra faktorer som styr. Sedan är det en annan femma att det är lättare för mig som behandlade läkare att intyga till Transportstyrelsen att du är välbehandlad om Du har CPAP. Maskinen lagrar ju information om att du har använt den och att den är effektiv. Har du en apnéskena kan man i och för sig göra en ny andningsregistrering med skena för att visa att behandlingen är effektiv. Men ingen kan intyga till Transportstyrelsen att du verkligen använder den.

Varför får vissa patienter helmask och andra näsmask och varför får vissa vattenbehållare och andra inte?

Svar: Det avgörs av utprovande sjuksköterska; har du mycket nästäppa talar det mot näsmask, är du äldre blir musklerna i ansiktet slappare och näsmask fungerar oftast sämre. Vattenbehållare (befuktare) gör ibland skillnad, men för många patienter kvittar det. Välj det du trivs med – är du beredd att ta besväret med befukaren för att det känns bättre i näsan ska du göra det.

Jag  har enorm rinnsnuva hela dagarna och har mycket besvär av detta.  Har CPAP och helmask. Vad göra?

Svar: Pröva befuktare. Om du redan har befuktare – kolla om du har mycket läckage. I så fall tappar befuktaren ofta effekten (för höga flöden). Nässpray med kortison kan ibland hjälpa. Å andra sidan – är du säker på att det beror på CPAP-en? Många äldre får problem med rinnande näsa.

1. Stämmer det att sömnapnépatienter löper större risk vid nedsövning, t ex inför operationer. Om svaret är ja, vad beror det på? om det skulle stämma bör inte vi sömnapnoiker då alltid informera sjukvårdspersonalen i tid att man har sjukdomen?

 Svar se ovan

2. Har hört att det finns en dansk forskningsrapport som visar att sömnapné även resulterar i impotens hos män. Vad är orsaken till det? Och hur vanligt?

 Svar: Impotens brukar anges vara vanligare vid sömnapné. Orsaken är troligen dålig blodcirkulation pga ”åderförkalkning” eller ökat stresspådrag som ger kärlsammandragning. Det kan vara svårt att veta om det verkligen är sömnapnén som är den egentliga orsaken. Många med sömnapné har också fetma, diabetes, högt blodtryck, höga blodfetter etc. Det finns dock data som talar för att CPAP kan förbättra situationen.

3. Är det vetenskapligt bevisat att de sjukdomar som man anger kan vara en följdsjukdom av sömnapné verkligen är det?

Svar: som nämnts ovan försvåras bevisningen av samsjuklighet med framför allt fetma och andra komponenter i det så kallade ”metabola syndromet”. Behandlingsstudier visar dock rätt övertygande att man har en cirka tre gånger förhöjd risk för hjärtinfarkt och stroke om man har sömnapné och att CPAP ställer det hela tillrätta igen.

  Q: Om man får hälsoproblem , t ex förmaksflimmer, diabetes, trötthet på dagen och allmän nedstämdhet som troligtvis beror på sömnapné undrar jag om  dessa problem varierar efter antal andningsuppehåll. Jag menar att om jag en natt haft många andningsuppehåll mår jag sämre påföljande dag och blir ev sjukdomar värre ju längre tid det tog innan jag kommer under behandling av en CPAP? Jag tycker att jag mår sämre visa dagar och bättre andra och undrar om orsaken har med andningsuppehållen att göra. Jag använder mig av en CPAP.

A: Om du använder CPAP ska de obstruktiva sömnapnéerna i princip vara borta, och då har du inte högre hälsorisker än om du inte haft sömnapné. Det finns flera studier som tydligt visar att det är så. Med ökande ålder, sjunkande hjärtfunktion och försämrat blodflöde i hjärnan får de flesta ett ökande antal sk centrala apnéer, som CPAP-en inte kan ta bort. Dessa apnéer är inte en hälsorisk i sig men kan vara en signal om att blodcirkulationen inte längre är på topp. Den som använder starka smärtstillande mediciner av morfintyp (även tramadol) kan också få centrala apnéer.

Q: Jag har haft min CPAP i 8 år och hade vid starten 65 andningsuppehåll och numera knappt några alls. Sedan jag fick CPAPen behöver jag aldrig gå upp på natten och har haft rikligt med urin på morgonen  och normalt under dagen men sedan ett år tillbaka har jag knappast någon urin alls på morgonen men  vad jag tror normalt under dagen.  Har detta med CPAP och andningsuppehållen att göra eller kan det vara helt andra orsaker. Jag har också börjat svettas mycket. Har dessutom förmaksflimmer, högt blodtryck och äter vätskedrivande. Är kvinna och 75 år. 

A: Mer än hälften av alla patienter med obehandlad sömnapné får en onormalt stor urinproduktion på natten. Det beror på ett hormon som kommer från hjärtat (!) och går till njurarna. Med CPAP försvinner problemet meddetsamma. Detta kan uppstå även hos barn med sömnapné pga exempelvis stora halsmandlar. Ett sådant barn kan alltså vara sängvätare tills det får sina förstorade halsmandlar bortopererade. Många med obehandlad sömnapné har också mycket nattsvett, det brukar försvinna helt när man använder CPAP. Om man svettas trots CPAP är det inte sömnapnéns fel. Mängden morgonurin har inte heller med CPAP-en att göra.

Q: När är det dags att byta CPAP-utrustningen? All annan utrustning i hemmet behöver bytas för att inte tala om mobiltelefoner som man byter hela tiden. Vad finns det för fördelar med nyare utrustning? Vad tar man för risk om man väntar för länge? Är det alltid utredande instans som bestämmer detta eller kan patienten påverka ett byte?

A: Det stora  tekniksprånget kom i början av 2000-talet när vi fick maskiner som själva justerar in rätt tryck, sedan har det inte hänt mycket på elektronikfronten. Således – inget uppgraderingsbehov. Maskinerna håller så länge motorn håller; vi har sällan eller aldrig drabbats av smygande felfunktion. Därför byter vi inte rutinmässigt utrustningen efter ett visst antal år. I upphandlingssammanhang räknar vi med en livslängd på 7 år även om fabrikanterna förstås hävdar att 5 år är max. Men vår erfarenhet är att många maskiner tuffar och går år efter år. Vissa maskiner kan bli mer högljudda med åren, det kan ju vara ett skäl för byte. Maskinerna har också blivit allt mindre, vilket kan vara viktigt för den som reser i jobbet till exempel. Men principen är att det är vi som bestämmer när det är dags att byta, inte patienten. Det är ju skattefinansierad utrustning!