Vi använder Cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt.
Vad är sömnapné?
Du kan själv testa om du har sömnapné.               
Gå in på www.somnapne.se och gör din egna test eller om du misstänker att någon in din omgivning har andningsuppehåll i sömnen så tipsa vederbörande om testet. Olika sorters sömnapné

 

Det finns två olika typer av sömnapné, obstruktiv sömnapnésyndrom (OSAS) samt central sömnapnésyndrom. Det som skiljer är de bakomliggande orsakerna. Symtom och behandling är dock liknande.

Snarkning, och då gärna kraftiga snarkningar, är något som ofta likställs med sömnapné. Snarkning är ett vanligt förekommande symtom till sjukdomen, men det är inte alla sömnapnoiker som snarkar.

Sömnapné (Obstruktiv sömnapné syndrom, OSAS)

Precis som kroppen i övrigt, slappnar musklerna i de övre luftvägarna (näsa, mun, svalg och struphuvud) av när man sover. Om de slappnar av för mycket kan det bli trångt i luftvägarna. Detta gör att många människor börjar snarka. Ibland blir det även svårt att andas.

Om luftvägarna blockeras helt uppstår ett tillfälligt andningsuppehåll. En så kallad apné. Andningsuppehållen kan vara från 10 sekunder upp till 1 minut. Obstruktiv sömnapné är den vanligaste formen av sömnapné och innebär att mandrabbas av upprepade andningsuppehåll under sömnen. I vissa fall återkommer uppehållen flera hundra gånger varje natt. 

Under andningsuppehållet sjunker syrehalten i blodet. Hjärnan reagerar då med enväckningsreaktion som gör att man börjar andas igen. Reaktionen sker helt automatiskt. Den som drabbats minns oftast ingenting av uppvaknandena när han eller hon vaknar på morgonen. 

Följdeffekter
Förutom att sömnen störs, är kampen för att få igång andningen efter varje apné mycket ansträngande för kroppen. Den minskade syrehalten i blodet gör att hjärtat tvingas arbeta hårdare och både blodtryck och stresshormoner ökar. Utan behandling byggs de skadliga inverkningarna upp, natt efter natt.

Allt fler studier visar att obehandlad sömnapné är en riskfaktor för en rad allvarliga medicinska tillstånd, däribland högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdomar, stroke, diabetes och depression. Läs mer på sidan om Risker.

Ungefär 4% av alla svenska män och 2% av alla kvinnor i åldern 30-79 år beräknas vara drabbade av sjukdomen1. Obstruktiv sömnapné kan idag behandlas med mycket goda resultat. (jämför Central sömnapné)

1. Young et al. NEJM 1993

Central sömnapné

Vid central sömnapné uppstår andningsuppehållen inte till följd av att luftvägarna blockeras, utan av att signalerna mellan hjärnans andningscentrum och de muskler som styr andningen inte fungerar som de ska. Central sömnapné ses oftast hos äldre människor, vid hjärtsvikt eller efter en stroke till följd av skador i hjärnan eller nervbanorna.

Orsaker och påverkande faktorer för sömnapné

 

Att vara överviktig, man och över 50 år är tre faktorer som oberoende av varandra ökar risken för att drabbas av sömnapné. Rökning och alkohol spelar också in, liksom rent anatomiska hinder i luftvägarna. 

Övervikt
Cirka 75% av alla sömnapnoiker beräknas väga över vad som anses normalt1. Att överviktiga lättare drabbas av sömnapné har troligen att göra med att fett samlas under tungan, i gommen och i svalget, vilket gör det svårare för luften att passera. En annan orsak är att magen trycker mot bröst och andningsorgan.

Den negativa utvecklingen av människors kosthållning och livsstil gör troligtvis att antalet människor som drabbas av sömnapné kommer att öka. Sömnapnoiker som lyckas minska sin övervikt upplever dock ofta en mycket positiv inverkan på både snarkning och antalet andningsuppehåll.

Var går gränsen för övervikt?
Genom att räkna ut sin kroppsmassa (Body Mass Index, BMI) kan man få ett mått på om man väger för mycket. Man börjar med att räkna ut längden gånger längden (t ex. 1,80 x 1,80 = 3,34). Därefter dividerar man vikten (t.ex 85) med summan från den multiplicerade längden (85/3,34 = 25,4). Ett BMI mellan 18,5 och 24,9 räknas som normalvikt. Ett värde över 25 innebär att man har övervikt. Över 30 går gränsen för fetma.

Halsmått på hälsa
Förutom övervikt anses antalet centimeter runt halsen vara en faktor som ökar risken att drabbas. Risken ökar vid ett halsmått över 40 cm för kvinnor och 43 centimeter för män2.

Ärftlighet
Sömnapné är vanligare bland personer som har föräldrar med samma symtom. Forskarna tror att detta har att göra med att genetiska anlag styr sammansättningen av de muskelfibrer som finns i svalget. Utseendet på fibrerna kan vara avgörande för uppkomsten av sömnapné. Om sömnapné upptäcks i familjen, kan det därför vara en god idé att vara lite extra uppmärksam på övriga medlemmar.

Kön
Att sömnapné är vanligare bland män har troligtvis att göra med en annan fördelning av kroppsfett och den annorlunda uppsättningen av hormoner. Ungefär 4% av alla svenska män och 2% av alla kvinnor i åldern 30-79 år beräknas vara drabbade av sömnapné3.

Kroppsliga faktorer
Näspolyper, sned skiljevägg i näsan, stora halsmandlar, överbett och tillbakadragen underkäke är fysiska faktorer som kan inverka negativt på luftens passage genom näsa och svalg. Vissa av problemen kan ibland avhjälpas med en mindre operation.

Astma
Personer med svår astma, dvs en kronisk inflammation i luftrören och lungorna, löper en större risk att drabbas av sömnapné. Omvänt kan behandling av sömnapné leda till en förbättring hos människor där medicinsk behandling inte hjälpt för att hålla astman under kontroll4.

Alkohol
Alkohol gör att musklerna i svalget slappnar av. För en person med sömnapné kan alkoholen bidra till att göra andningsuppehållen både längre och kraftigare. En sömnapnoiker bör därför tänka på begränsa sitt alkoholintag och helt undvika alkohol timmarna före läggdags.

Tobak
Tobaksrök irriterar slemhinnorna i näsa och svalg. Irritationen gör att slemhinnorna svullnar. Luften får då svårare att passera, vilket ökar risken för både snarkning och apnéer. Har man rökt länge kan man även utveckla lungemfysem som ytterligare försämrar syreupptagningen. Att sluta röka är av yttersta vikt om man fått diagnosen sömnapné.

1. Hjärtlungfonden, Temaskrift Sömnapné, 2. Healtysleep.com, 3. Young et al. NEJM 1993, 4. Houston Chronicle (Reuters News Service) 2005.

Vilka är symtomen på sömnapné?

 

Förutom snarkning och andningsuppehåll under sömnen, är onormal trötthet under dagen den vanligaste indikationen på sömnapné.

Här finner du en översikt av andra förekommande symtom.

 

Symtom på natten
De tydligaste symptomen på sömnapné är kraftiga snarkningar och andningsuppehåll under sömnen. 

Ofta är det en nära anhörig som först märker av andningsuppehållen, som kan vara alltifrån några sekunder upp till en minut. Ibland kan dessa uppehåll upprepas flera hundra gånger varje natt. Den drabbade har dock sällan några egna minnen av vad som hänt när han/hon vaknar på morgonen.

Andra symptom under sömnen/natten är återkommande uppvaknanden, frekventa toalettbesök, kvävningskänslor, mardrömmar och svettningar. 

 

Symtom på dagen
Förutom onormalt stor trötthet, är huvudvärk, koncentrationssvårigheter, inlärningsproblem och irritation några av de symtom som uppträder under dygnets vakna timmar. Störningar i relationen med den man lever med är också vanligt. Andningsuppehållen påverkar inte bara sömnen utan kan även minska lusten och den sexuella förmågan. Viktproblem är en annan faktor som kan kopplas till sjukdomen, liksom allmän nedstämdhet och högt blodtryck. Ont i kroppen, värk samt astma och allergier är ytterligare symtom som kan förekomma.

 

Bristen på fullvärdig sömn leder inte sällan till att man stundtals slumrar till, ibland även när man inte borde, eller när det rent av är farligt. Riskerna vid bilkörning är belagda i studier och innebär givetvis inte bara en fara för den som somnar, utan även för tredje man.

Behandling av sömnapné

Viktkontroll
Målet med behandlingen av sömnapné är att få slut på andningsuppehållen. Den viktigaste behandlingsformen hos personer med övervikt är bantning. Vid bantningen minskas förträngningen i svalget, i och med att fettlagret minskar förbättras rörelsen i mellangärdet i liggande ställning. Redan en viktminskning på 5 % kan minska andningsuppehållen under sömnen. 
Hos personer med lindrig sömnapné kan viktminskning som åstadkommits med hjälp av ändring i livsstil räcka till som behandling. Det är säkert att viktminskning lindrar sömnapné även om den inte ensam är en tillräcklig behandling. BMI d.v.s. body mass index är en allmänt använd mätare vid utvärdering av övervikt. Eftersom ändring av livsstil ofta är en mycket svår uppgift lönar det sig att använda någon av de stödformer som tillhandahålls, t.ex. en viktkontrollgrupp i företagshälsovården eller på hälsocentralen.

CPAP-behandling 
Den mest effektiva behandlingsmetoden för sömnapné är CPAP- d.v.s. andningsbehandling med övertryck. Med denna metod kan också patienter med svår sömnapné effektivt behandlas, för vilka ändringar i livsstil inte räcker som behandling. Med CPAP-behandling kan man få slut på andningsuppehållen genom att bilda en "luftkil" i de övre luftvägarna. I CPAP-behandlingen blåses rumsluft under lågt tryck in i nässvalget genom en luftslang och en näs- eller helansiktsmask som placeras på ansiktet. Luftkilen som bildas på detta sätt håller det övre svalget öppet och tack varedetta upphör andningsuppehållen och snarkningen helt. Då andningen under sömnen förbättras så här, förbättras också sömnens kvalitet, och vakenheten under dagtid ökar. Också risken för att få t.ex. rubbningar i blodcirkulationen i hjärnan och rytmstörningar i hjärtat minskar.

CPAP- d.v.s. andningsbehandling med övertryck tolereras mycket bra efter att man vant sig vid den. Behandlingen är riskfri och förorsakar inga biverkningar. CPAP-apparaten används varje natt minst fyra timmar, helst hela sovtiden. För att CPAP- behandlingen skall lyckas är det ytterst viktigt att masken passar: den får inte trycka eller läcka. Allergi mot maskens material är mycket sällsynt, som tvättmedel lönar det sig att i regel använda bara vatten, eftersom allergiska besvär oftast beror på tvättmedel i stället för tillverkningsmaterialet. Mera tips om faktorer som underlättar användningen finns på Tips-sidan. Moderna CPAP-apparater är små och tysta så apparaten i sig själv inte stör sömnen. Vid behov kan man också använda en automatapparat för att underlätta användningen. 

Tobak, alkohol och sömnmediciner
Tobak, alkohol och sömnmediciner försämrar symptomen hos person med sömnapné. Redan en rimlig användning av alkohol och sömnmediciner ökar snarkning och andningsuppehåll, eftersom dessa verkar förlamande på det centrala nervsystemet och förslappar musklerna i svalgväggen. Efter att man slutat röka sjunker svullnaden i de övre luftvägarna och näsan hålls bättre öppen. Man undgår också andra lungsjukdomar som senare skulle försvåra andningen.

Sömnapné och andra sjukdomar 
Hos personer med sömnapné bör man fästa speciell uppmärksamhet vid behandlingen av andra sjukdomar. En obehandlad sömnapné ökar risken att insjukna i vissa sjukdomar såsom typ II diabetes och högt blodtryck. Personer med typ II diabetes och övervikt har en avsevärt ökad risk att också insjukna i sömnapné. Hos diabetiker förekommer både lindrig och svår sömnapné. Behandlingsbalansen för dessa sjukdomar går hand i hand: När sömnapnén blir bättre, förbättras också effekten av insulinbehandlingen. En annan betydande parallellsjukdom är högt blodtryck som ca hälften av sömnapnétiker lider av. Det kan vara svårt att behandla högt blodtryck om inte också sömnapnén behandlas. Symptomen för astma och sömnapné kan också vara likartade. Speciellt om patienten har symptom under sömnen trots medicinering bör möjligheten till sömnapné utredas.

Positionsterapi
En del av patienterna har andningsuppehåll endast när de sover på rygg. Då är t.ex. behandling med tennisboll ett effektivt sätt att undvika denna sovställning. I tennisbollbehandlingen sys en boll in i pyjamasens rygg. Detta gör det omöjligt att sova på rygg. Det finns också färdiga produkter på marknaden som förhindrar ryggläge,

Antiapnéskena
Vid behandling med antiapnéskena fästs en skena vid tänderna i över- och underkäken den tid man sover. Skenan drar underkäken framåt. På detta sätt får man mera plats i svalget, luftvägen hålls öppen och andningsuppehållen under sömnen minskar. Antiapnéskenan passar som behandling för patienter med lindrig sömnapné. Antiapnéskenan anskaffas via tandläkaren. 

Kirurgiska åtgärder
Sömnapnén kan också behandlas med mun- och käkkirurgiska åtgärder. Operationsbehandling kan övervägas speciellt då personen med sömnapné har en anatomisk störning som lätt går att reparera, t.ex. förträngning som kan utvidgas. Också stora svalgmandlar och tonsiller avlägsnas genom operation. Om förträngningen sitter i näsan kan en eventuell skevhet i nässkiljeväggen åtgärdas genom operation. Också polyper kan avlägsnas från näsan. Patienten kan ocksåundergå en käkoperation i vilken tungans fästpunkt bakom underkäken flyttas framåt, varvid ökat utrymme fås i svalget. Operationsbehandlingarna lämpar sig dock bara för en liten del av patienterna, och osäkert är hur beständig den nytta är som uppnås. Motiveringen för operationsbehandlingen beror alltid på en individuell bedömning av dess lämplighet, nytta som åstadkoms och risker.

Källa: somnapne.se